180407 Ab irato – Shinjū

Detta konstverk har ett par år på nacken nu. Precis som konst så är det värt så mycket som betraktaren tycker. Det finns i fem exemplar och originalet är raderat, så fem printar är allt som finns.

Jag har inte sålt något, men däremot givit bort fyra av dem. Det är här det kanske kan bli lite spännande.

Jag skapade detta verk för att illustrera frustrationen med att vara beroende av LSS för sitt barn och samtidigt vara livrädd för den dagen han inte har oss föräldrar kvar längre. Samhället litar jag inte på det minsta i detta avseende.

Vid den här tiden mailade jag lite sporadiskt med två fotografer jag beundrar. Paul Hansen och Roger Ballen. Som också var väldigt ödmjuka och respektfulla i konversationen. Det lät som att det inte skulle bli omöjligt och ta en fika och prata foto när tillfälle gavs.

Jag översände dessa fotografer ett exemplar vardera. I rulle, då det är tokigt dyrt att skicka inramat samt inte helt lätt att paketera så det klarar av postnords hantering.

Ett inramat exemplar skickade jag till Socialdepartementet som en gåva.

Paul Hansen gav mig en adress att skicka mitt konstverk till via mail, och det lät som han var villig att ta emot det.

Roger Ballen gav mig en adress och lite instruktioner för att det skulle gå smidigt med den Sydafrikanska postens hantering. Han lät också vänligt inställd till det hela.

Men sen hände ingenting. Jag puffade lite uppföljande och frågade om leveransen kommit fram.

Från Paul hörde jag ingenting, jag väntade lite med att puffa också då han blev skjuten under ett fotouppdrag.

Från Roger fick jag bara ett mail från en assistent som sa att leveransen kommit och Roger nog blir ”delighted” att se den.

Sen hände ingenting, detta är då runt november 2016.

Socialdepartementet gissar jag har gömt det hos konstrådet och bara väntar på att åren ska gå, så verket kan skickas till destruktion.

Är det något som får en känslig konstnär att känna sig osynlig är det att gå från full trivsam korrespondens till total tystnad. Jag kan inte annat än fundera på om jag har uppvisat ett mönster, likt ensamma galningar gör, som ofta slutar med katastrof och lidande. Har motivet visat något som tolkas som en definition av mig som fotograf och människa?

Finns det någon regel bland fotografer, precis som i Hollywoodfilm? Inte döda barn eller djur, eller visa upp en tänkt våldsam konsekvens med dessa motiv?

Ab irato är namnet på serien. Ab irato är latin och betyder ”av en arg”.

Shinjū är verkets titel. Ett japanskt uttryck och betyder dubbelsjälvmord, ofta i närstående relation.

Förutom en vänlig puffande uppföljning har jag inte gjort något mer för att försöka få ett svar. Det hade varit trevligt men är inte nödvändigt. Jag hyser fortfarande beundran för dessa fotografer.

Alltså är tre verk, av fem, kanske någonstans. Jag vet inte. Ett exemplar hänger i hallen hos mig, och det sista fick min syster i present. Hon sa att hon blev glad att få den, och gillade den. Min syster är inte en bullshitter, det är min starka övertygelse.

Men det är nog dags för ett nytt verk i serien Ab irato.

180309 Instagramgäster hos Västtrafik

Nästa vecka bär det av. Jag och Mio ska hålla i Västtrafiks instagramkonto under en vecka som gäster. I samband med deras senaste avsnitt av sin podd, där Anders Westgerd är gäst och samtalar om tillgänglighet, så föll det på oss att följa upp temat med kollektivtrafik och tillgänglighet.

Här finner ni avsnittet:  https://www.blubrry.com/nasta_hallplats/32098563/9-med-humor-och-provokation-som-vapen/

Här finner ni Västtrafiks instagramkonto:
https://www.instagram.com/vasttrafik/

Så häng med oss nästa vecka på Västtrafiks instagram.

180305 Geostorm

Dean Devlin som skrivit och producerat Independence Day har regisserat denna rulle. Mycket effekter och landmärken som grusas sönder är lite av ett signum för denna typ av film.

Handlingen rör klimatet, och 2019 står världen inför en global förstörelse av aldrig tidigare skådat slag. Fast människan reser sig med ingenjörskonst och smiskar vädret världen över så som någon läderklädd filur smiskar någon som är fastbunden.

Det är prologen till historien, och givetvis så går ju saker åt helvete. Så vi kommer in i filmen med hjälp av den motvillige hjälten (protagonisten) som vägrar låta sig domineras och styras av politiker (människor som styr) och därmed inte får vara med längre. Sen börjar då sakerna gå åt helvete och hjälten får en inbjudan till äventyret, som då är motvillig som sig bör. Men givetvis tackar han ja efter lite krångel och så börjar jakten på mysteriet om det konstiga vädret och om någon elak ligger bakom (antagonisten).

Mellan den här och tidigare filmer har vår värld förändrats, så från Independence Day amerikanska flaggviftande mallformade film så har vi nu en mallformad film som viftar med alla flaggor för jorden.

Jag hyrde denna via iTunes för 49 kronor för jag hade så jävla tråkigt och med en paus så fördrev den min tid ganska bra. Sånär som på några animerade effekter som skar sig rejält så höll katastroferna ganska okej nivå. Så detta är inget du måste se, men som du kan se om du vill.

Handlar du filmer i en låda på Ullared eller gillar Johan Falk-filmerna skitmycket så är det nog för dig. Är du istället en person som gillar filmer som The Square och inte tycker det är sci-fi för att alla fattar danska utan problem, så avråder jag dig starkt från att se denna. Eller så är du som jag som har olika humör, ibland för kvalitet och ibland för skit men alltid med ett intresse för den rörliga bilden oavsett vilken den är.

Snuttepluttigt slut som väntat men en liten bitchslap mot USA är ju roligt för en europé att se, och det är väl det enda goda Trump har fört med sig. Att USA är något man törs kritisera utan att bli bannlyst i Hollywood på grund av att ett gäng galna amerikaner får till en bojkott mot ”antiamerikansk propaganda”.

Detta var en liten mjukstart för att komma igång och skriva igen. Vi får se vad jag ser nästa gång och om jag skriver om det.

Jonpresentation

Välkommen!

Nedan följer alla inlägg i kronologisk ordning för dig att avnjuta eller avsky. Jag har ordnat ett antal kategorier så du lätt kan tillgodogöra dig endast en sida av mig, eller för att undvika alla andra.

Jag kallar det Jonselektion.